Guider & RapporterSkribenterAnnonseraNyhetsbrevLinkedIn
ITsvepet
AktuelltAlla artiklarKommande eventPrenumereraKontakta oss
Meny
Tillbaka
AI13 augusti 2026

Nästan nio av tio sajter saknar besked om AI-åtkomst

89,2 procent av svenska sajter saknar tydliga AI-direktiv. Det gör frågan om åtkomst, blockering och ansvar till en växande IT-fråga.

Av Redaktionen

Redaktionen
Redaktionen
Se skribentens profil

AI-botar läser redan stora delar av den svenska webben. Trots det verkar de flesta organisationer inte ha fattat något aktivt beslut kring vilken åtkomst de ska ha.

Dataplattformen Piperic har analyserat 306 482 aktiva svenska webbplatser. Hela 89,2 procent saknar enligt analysen uttryckliga direktiv kring AI-åtkomst. Sajterna varken blockerar eller medvetet tillåter AI-crawlers: frågan har helt enkelt lämnats obesvarad. Totalt blockerar endast 3,6 procent av sajterna minst en känd AI-crawler.

Olika botar har olika uppgifter

AI-crawlers används för olika ändamål. Vissa samlar material som kan användas för att träna AI-modeller, medan andra används för att hitta information som kan presenteras i exempelvis AI-baserade sökresultat. Det gör konfigurationen viktig.

Piperics analys visar att 14,5 procent av de svenska webbplatser som blockerar OpenAI:s träningsrobot GPTBot också har stängt ute ChatGPT:s sökrobot. Resultatet blir att organisationen kan ha försökt begränsa användningen av sitt innehåll för träning, men samtidigt minskat möjligheten för innehållet att hittas via ChatGPT.

Enligt Piperic kan mönstret tyda på att generella spärrlistor har implementerats utan att effekten av varje regel har utvärderats.

En styrningsfråga för IT

Det finns också sajter som gjort ett aktivt val åt andra hållet. 7,2 procent av de svenska webbplatserna publicerar enligt undersökningen ett maskinläsbart llms.txt-direktiv för att signalera öppenhet mot AI.

Skillnaderna illustrerar en större fråga: vem äger egentligen beslutet om vilka AI-botar som får läsa företagets webbplats?

Robots.txt har länge varit en relativt teknisk del av webbdriften. Med generativ AI får inställningarna en bredare betydelse eftersom de kan påverka hur företagets innehåll används och om informationen blir tillgänglig i nya söktjänster.

För IT-proffs blir uppgiften därför att veta vilka botar som har åtkomst, varför de har det och vilka konsekvenser en blockering får. Att lämna standardinställningarna orörda är trots allt också ett val, även om ingen aktivt kanske har fattat beslutet.

Siffrorna i korthet

  • 306 482 aktiva svenska webbplatser ingår i analysen.

  • 89,2 % saknar uttryckliga besked om AI-åtkomst.

  • 3,6 %, motsvarande 11 123 sajter, blockerar minst en känd AI-crawler.

  • 7,2 % har uttryckligen signalerat öppenhet genom llms.txt.

  • 14,5 % av de svenska sajter som blockerar GPTBot har också stängt ute ChatGPT-sökningen.

Om skribenten

Redaktionen
Redaktionen

ITsvepets redaktion bevakar svensk IT-bransch och människorna bakom den. Vi följer nyheter, trender, event, affärer, frågor och utmaningar som sätter tonen för branschen.

Alla artiklar av Redaktionen →

Prenumerera på ITsvepet

Det viktigaste inom IT, varje vecka, gratis i din inbox.

Genom att prenumerera godkänner du Mbriq Medias villkor och att vi behandlar dina uppgifter enligt vår integritetspolicy.

ITsvepet

Sveriges nyhetsbrev för IT-beslutsfattare. Det viktigaste inom IT, varje vecka.

Navigera

  • Aktuellt
  • Alla artiklar
  • Skribenter
  • Kommande event
  • Prenumerera
  • Annonsera
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Integritetspolicy
  • LinkedIn

Systerpublikationer

  • CFOsvepet
  • HRsvepet
  • VDsvepet
  • CMOsvepet

© 2026 ITsvepet.se · En del av Mbriq AB

redaktion@itsvepet.se